Idag bytte jag vecka igen och jag är nu inne i vecka 34!

Jag har gått hela 33 veckor nu och samtidigt som jag håller på att längta ihjäl mig så är jag lagom stressad.

Hela förra veckan kunde jag inte ta mig ur sängen på morgonen för jag hade så ont.

Hoppas denna vecka blir bättre.

Jag har fått höra av flera att min mage är ganska liten men så känner inte jag. Jag känner mig stor som ett hus och stärre kommer jag bli. Det är väl de sista veckorna man sväller upp rejält.

Bebisen är väldigt livlig på natten. Jag kan vakna av att det bökar och stökas runt i  magen. Och sen har jag såklart svårt att somna om när jag inte kan röra mig utan att få ont.

Jag känner fortfarande mig väldigt säker på att det är en lillebror i magen. Maximilian önskar sig nu en lillasyster och hon ska helst vara 4 år direkt.

I morgon ska vi på besök på förlossningen igen. Jag ser fram emot det för jag tror jag blir lugnare då. Mannen däremot hade helst sluppit det eftersom vi ändå varit och fött barn på förlossningen tidigare men när det gäller förlossningar och sånt så är det jag som bestämmer så därför blir det ett besök dit i morgon.

Vecka 34

Kroppen: Under slutet av graviditeten kan det ibland kännas som om lungorna trycks uppåt och man får svårt att andas för en stund. Det kan vara svårt att skilja förvärkarna från riktiga värkar. De kan komma tätt och upplevas som intensiva, ett sätt att särskilja dem är att ta ett varmt bad, det får förvärkar att avta medan riktiga värkar fortsätter.
Många börjar fundera allt mer på förlossningen. Det är vanligt att man är orolig för att något ska hända. Du kan vara orolig för att du har mått ”för bra” och tänka att ”det får inte vara så här lätt”. Eller så tänker du motsatsen, ”allt har varit så jobbigt, det kanske inte är meningen att jag ska få vara glad”. Det är vanligt och helt normalt. Även som partner kan man ha många funderingar. Det är svårt att förbereda sig på att vara ett bra stöd när man inte vet vad som väntar. En del blivande pappor eller partners kan uppleva tanken på förlossningen som skrämmande.

Barnet: Barnet är väl medveten om förvärkarna, men det tycks inte vara obehagligt på något sätt. Huden har antagit en mer rosa ton genom inlagring av underhudsfett. Vid denna tidpunkt kan barnet utan vidare överleva utanför livmodern. Nu reagerar barnet olika på mammas, pappas/partners samt främmande personers röster.

Idag var det dags för Maximilians 4-årskontroll på bvc.

Jag visste vad han skulle få göra sen innan så jag hade förberätt honom för vad han skulle få göra.

Han fick börja med att väga och mäta sig.

Sen förra besöket på bvc (3-årskontrollen) har han gått upp 2.5 kg och växt hela 9 cm på längden!

Han låg precis på normalkurvan så han var helt enkelt perfekt! :)

Sen fick vi komma in på bvcsköterskans rum. Maximilian pratade på och han fick sitta i en stol framför tavlan med en massa bokstäver. Själv fick han en liten tavla i sitt knä med några bokstäver på samt en ögonlapp på ena ögat. Bvcsköterskan pekade på en bokstav och då skulle Maximilian peka på sin tavla i knät vilken bokstav hon pekade på. Mindre och mindre bokstäver varje gång. Sen fick han lapp på andra ögat. Han klarade testen utan problem. Därefter var det dags för hörseltest. Han fick hörlurar på sig och skulle lyssna efter pipet och då skulle han ta klossar och flytta från ett ställe till ett annat ställe.

Där satt han och stirrade bara och bvcsköterskan tryckte och tryckte efter pipen. Vi frågade om han hörde något men han bara skakade på huvudet. Nej, han hörde ingenting. Bvcsköterskan fick ta på sig lurarna själv och prova för hon trodde inte luraarna var inkopplade riktigt men det var dom. Han fick lurarna igen men sa att han inget hörde.

Sköterskan tryckte och tryckte. Men tillslut fick Maximilian kläm på vad det var han skulle lyssna efter. Då hörde han direkt hela tiden. Det brukar vara så när barnen aldrig gjort det tidigare och de inte riktigt vet vad de ska lyssna efter. Det är ju små svaga pip de ska lyssna efter och hon berättade att vissa barn till och med tror det ska komma musik eftersom de lyssnat på musik i sådana lurar innan.

Men när Maximilian fick kläm på ljuden så hörde han jättebra.

Sen kollade hon om han kunde färger, räkna och prata. De tittade i en bok och hon ville att Maximilian skulle förklara vad pojken på bilderna gjorde vilket gick väldigt bra.

Besöket gick i vilket fall helt perfekt och han var jätteduktig.

Efter besöket åt vi lunch på McDonalds. Vi var hungriga och Maximilian hade missat lunchen på dagis så då blev det hamburgare. En glad och nöjd Maximilian!

Och inte nog med det, jag och Maximilian åkte buss hem från stan så han var galet nöjd! Han älskar att åka buss så han var glad.

Idag är det 50 dagar kvar till lillplutten är beräknad att anlända.

-Inte en dag senare, hör du det bebis?!

Idag har det verkligen varit full rulle på grabbarna från det att dom vaknat i morse.

Man skulle kunna tro att de inte varit på dagis på två veckor fast dom var där igår.

Mannen har fixat ute och nere i källaren idag medans jag försält städa här hemma. Hade tänkt jag skulle hinna med så mycket mera idag men pojkarna har varit rätt krävande idag så nu är det kortslutning i mitt huvud.

Vi sålde en av kaninungarna idag och vi har fått förvarna Maximilian ganska rejält för det eftersom han blir ledsen varje gång vi sagt att vi inte kan behålla alla kaninerna och måste sälja några.

Så med pengarna vi får för kaninerna får Maximilian köpa något fint han vill ha. Idag fick vi två sedlar så barnen fick varsin sedel och de avr nöjda och glada!

Det skulle komma en annan med och titta på kaninerna idag men hon dök aldrig upp.

Mina små huliganbabianer!♥

Maximilian älskar att rita på sin surfplatta.

Ikväll målade han en jättefin bild. Synd att han inte målade den på papper så man kunnat spara den.

Men han har iallafall målat hela familjen. Längst till vänster är jag. Den store gubben är mannen och sen är det bebisen. De två nere är Vilmer till vänster och Maximilian till höger.

På denna bilden är inte bebisen med.

Men däremot har jag en tjock mage så bebisen är kvar i magen. Det ser man för jag är den enda i familjen som har en kropp, de andra har benen  och armar växande på huvudet ;)

Nya ljus kom med posten idag! Vilken lycka!

Dock fick jag nöja mig med de mindre ljusen denna gången. När jag köpte de stora ljusen sist så fick mannen en chock över prissumman och höll på att trilla av pinnen direkt. Så denna gången var jag vänlig nog att beställa mindre storlek på ljusen!! :) Nu luktar det gott här hemma vill jag lova!

På Maximilians avdelning på dagis bor Alfons Åberg.

Varje fredag får Alfons följa med ett barn hem och bo hos barnet hela helgen. Med sig har Alfons en bok man ska skriva i och en kamera så man kan ta lite bilder på vad Alfons och barnet hittar på under helgen.

Idag fick Maximilian med sig Alfons hem. Och de senaste veckorna har Maximilian tjatat och tjatat om denne Alfons så det var väl tur han fick Alfons med sig denna helgen! :)

Han är så nöjd Maximilian och han har med sig Alfons överallt.

Idag lider jag lite av ont i nedre delen av magen.

Vill helst vara soffliggandes men det är lite svårt med två små huliganer springandes. Och foglossning på det. Och kraftig huvudvärk på det med.

Huvudvärken har blivit en del av vardagen och vissa dagar kan jag inte ens resa mig upp utan jag får ligga ner och blunda och invänta tiden då huvudvärken ska försvinna.

Och hade jag som sagt jobbat nu så hade jag gått hemma och inväntat bebisen.

Istället får jag ta mig iväg till skolan ett tag till. Men så länge man inte är hemma och väntar så går ju faktiskt tiden fortare. När man har fullt upp om dagarna så hinner man inte tänka på mycket annat.